Åsa, under din föreläsning berörde du ämnet skolans förändring genom AI. Hur ser du att detta fenomen påverkar våra arbetsplatser?

– Den frågan kan jag svara på snart. Vi lanserar en studie för att utforska den exakta påverkan AI har på arbetslivet inom olika branscher. Det är en spännande tid; vi ser redan en enorm inverkan. Vi ser också att vissa företag främjar användning, medan andra förbjuder användning av AI-verktyg. Då främst av säkerhetsskäl.

Och hur ser du på AI: som teknikoptimist eller skeptiker?

– Jag befinner mig i båda lägren. Jag använder AI dagligen, men jag är också medveten om riskerna. Exempelvis att AI skulle kunna utveckla ny AI utanför mänsklig kontroll. Även Open source-rörelsen utgör en stor risk. Den är fantastisk för inkludering, men den öppnar upp för missbruk av tekniken. Att hitta balansen mellan innovation och säkerhet är en utmaning vi står inför.

Hur använder du som forskare AI i ditt arbete?

– AI är en kraftfull assistent för mig. Jag frigör tid genom enkel textgenerering så som att skapa möteskallelser. Det hjälper mig också att filtrera genom tusentals artiklar för forskning och har till och med hjälpt till att skapa presentationer i sista minuten. En särskilt slående upplevelse var när AI kunde replikera en doktorands månadslånga analys på bara 20 minuter. Jag kunde knappt tro mina ögon.

Det finns en viss “AI-skam” i akademiska kretsar. Hur ser du på det?

– Det är ett symptom på en större fråga om originalitet och förtroende. Men att förbjuda användningen av verktyg som ChatGPT är att blunda för potentialen. Vi behöver omfamna och utforska dessa verktyg, inte stigmatisera dem.

Ibland möter vi också ett generellt motstånd mot ny teknik. Varför tror du att det ter sig så och hur kan man tackla det?

– Det finns ofta en underliggande maktdynamik som kan göra det utmanande att införa nya tekniska lösningar. Generationsskillnader mellan teknikförespråkare och de företagare som ska ta till sig tekniken kan skapa en dynamik där de äldre på ett eller annat sätt känner sig hotade. Emotionella beslut övertrumfar ofta logiska argument. Ett konkret tips kan vara att ta med en äldre kollega för att överbrygga generationsgapet.

Under din föreläsning pratade du också om hur majoriteten av IT-projekt misslyckas. Vad är hemligheten bakom ett framgångsrikt IT-projekt?

– Ett lyckat IT-projekt definieras genom att det håller sig inom de förutbestämda ramarna för budget, tid och funktionalitet. Agila metoder är nyckeln, särskilt när det kommer till osäkra och innovativa miljöer som när man arbetar med AI. Det är också viktigt att ha multikompetenta team som arbetar nära användarna och erfarna ledare som skapar en trygg miljö där man vågar experimentera – och ja, misslyckas.

Menar du att det är viktigt att misslyckas för att lyckas?

 – Haha, nästan. Det finns mycket forskning på ledarskapets inverkan på om projekt lyckas eller misslyckas. Som ledare måste man skapa en trygg miljö där man vågar testa och göra fel. Det handlar om att skapa en kultur där vi lär av våra misstag och kontinuerligt förbättrar oss.

Studien du leder för att utforska AI:s påverkan på arbetslivet inom specifika branscher låter fascinerande. När kan vi förvänta oss att se resultaten?

– Vi är mitt i intervjuer och analyser, så håll ögonen öppna. Det kommer att ge värdefulla insikter i hur AI formar dagens och morgondagens arbetsplatser.